Så mycket hat inom mig :(
Hon är flickan som bara känner hat. Flickan som inte kan va' glad. Hon hade vänner, nu försvinner det hon känner. Dom hon älskat kastar bara skit, nu lever hon i svik. Hon skriver "hat" i sanden, hon kommer aldrig glömma den handen. Handen som förde henne bort, bort för att föra henne till hennes sort... Nu ber hon för sin gud, ta mig till ett annat land, bortom hat i sand. Allt bara svek, hon skrek: "Jag önska det vore en lek" När hennes mascara rann o tårarna vann. När hennes hjärta led, när det plågades o sved. När hon kännde att hennes enda utväg var en kniv, skulle hon offra sitt liv? Offra sitt liv för ett par idioter skulle plågas för allt dom gjort. Kniven skulle kanske gå fort. Men hon var klar med alla jävla skit. Hon fann nåt nytt, istället för att offra sitt liv.
För hon var flickan som bara kännde hat.
För hon var flickan som bara kännde hat.